Bakgrund och inriktning

De senaste åren har poststrukturlistiska perspektiv visat sig vara väl användbara när det gäller att förstå konstruktion av mening, identitet, kön, etnicitet och andra fenomen som traditionellt räknas som viktiga inom det pedagogiska forskningsområdet. (Hyldegaard, 2003, Lenz Taguchi, 2006, Bergstedt ,2005) Inom pedagogisk forskning är detta emellertid en relativt ny företeelse.(von Brömssen, 2003, Bergstedt, 2006)

Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv har språket blivit allt mer betydelsefullt när det gällt att analysera pedagogiska processer. Att analysera språkets är ett sätt att bearbeta och skapa medvetenhet kring kulturellt förgivet tagna värderingar och attityder. Bevarandet och förändringen av mönster söks i de konkreta kontexter där språket sätts i spel. En sådan forskningsstrategi har särskilt visat sig fruktbar inom områden som berör genus, etnicitet och mångfald. Inom lärarutbildningar är detta fortsatt områden som behöver utvecklas och där nya vägar till kunskapsbildning behöver prövas. Viktiga frågeställningar berör konstruktionen av blivande lärares förhållningssätt och värderingar kring etnicitet och genus.

Nätverkets forskning berör områden som är centrala för alla lärare men också andra verksamma i pedagogiska sammanhang. Det kan medverka till att öka kunskapen om hur lärare konstruerar kunskap kring sin egen profession. Forskning omfattar dels ett grundforskningsinslag dels ett inslag av mer tillämpad karaktär. Nya idéer och didaktiska ansatser om hur vi inom en pedagogisk verksamhet kan främja de studerandes lärande.

Syfte och strategi för nätverket

Nätverkets vetenskapliga syfte är att samordna, stödja och utveckla poststrukturalistisk pedagogisk forskning i norden. Mera preciserat syftar nätverket till att:

• - vara en mötesplats för forskare som arbetar med poststrukturalistiska perspektiv inom pedagogisk forskning
• inventera poststrukturalistisk pedagogiska forskningen vid landets samtliga högskolor och universitet
• samla forskningskompetensen inom området
• ansvara för kontinuerligt informationsutbyte inom nätverket
• utifrån praxisnära forskning bedriva kunskapsutveckling inom området
• kritiskt granska och utveckla poststrukturalistisk teorier.
• publicera antologier om poststrukturalistisk pedagogisk forskning
• arrangera seminarier, konferenser och workshops.
• stödja och stimulera forskningsansökningar inom området
• utveckla forskarutbildningskurser
• stödja invitationer av gästprofessorer
• på sikt ansvara för att en nationell forskarskola inom området startas

Nätverkets strategi bygger på att man bedriver verksamheten utifrån en tvärvetenskaplig grund och syftar till att knyta kontakter med landets samtliga lärarutbildningar och pedagogiska institutioner. Nätverkets övergripande syfte är att utveckla teori och metod utifrån poststrukturalistiska perspektiv. En sådan målsättning kräver till en början att den verksamhet som idag finns kartläggs och dokumenteras. Med detta som grund kan nätverket medverka till att stödja utvecklandet av fortsatta forskningsprojekt. En viktig inslag i nätverkets verksamhet kommer att vara att sammanställa en antologi som beskriver hur poststrukturalistiska perspektiv kan användas som analysstrategi. Nätverket kommer att arrangera seminarier, konferenser och workshops och siktar emot att inom något år kunna starta forskarutbildningskurser. Idag finns enstaka initiativ vad det gäller kurser och seminarier, vilket kan utvecklas och nå en större spridning såväl i norden som internationellt. På sikt syftar nätverket till utvecklandet av en forskarskola.

Teoretiska utgångspunkter

Poststrukturalismen har sin grund i strukturalismen vilken är mest känd under parollen "det är språket som behärskar människan och inte omvänt". Dess rötter går tillbaka till schweizaren Ferdinand de Saussure (1857-1913) och hans tankar om språket som ett teckensystem. Han bröt mot den tidigare lingvistiken, som forskat om ordens ursprung och utveckling, och förde istället fram tanken om en synkronisk (samtida) undersökning av den kollektiva medvetenhet som språket skapar i ett givet ögonblick. (Esmark, 2005) Men var först i mitten på 60-talet som (post)strukturalismen fick sitt verkliga genombrott och då framför allt i Frankrike. Michel Foucault skrev Les Mots et les choses (Orden och tingen) 1966 och andra som publicerade sig i samma anda var bl.a. psykoanalytikern Jacques Lacan, semiotikern Roland Barthes och samhällsfilosofen Louis Althusser.(Bergstedt 1998, Esmark, 2005)

Antagandet om att språket formar verkligheten kom att bli centralt för poststrukturalister liksom ifrågasättandet av enhetliga kategorier och av existensen av en given mening hos samhällsfenomen. Istället för att söka "sanningen" om ett samhällsfenomen bör man studera diskurser, dvs. historiska och kontextuella förutsättningarna för att något ska betraktas som sant och möjligt. Senare språkvetare och filosofer har utvecklat olika poststrukturalistiska drag, som till exempel Jacques Derrida, Jacques Lacan, Julia Kristeva, Roland Barthes, Jean-François Lyotard, och Jean Baudrillard. (Bøggild, 2004, Bergstedt, 2005, Esmark, 2005)

Flera nordiskt forskare inom det pedagogiska forskningsfältet har kommit att inspireras av poststrukturalistisk teoribildning. De första som introducerar poststrukturalism i Norden är den danske filosofen Peter Kemp (1979,1981). Flera danska forskare medverkar därefter till att utveckla olika sidor av poststrukturalismen, till de mest framträdande hör litteraturvetaren Hans Hauge som 1995 gav ut boken Den litterære vendning. Dekonstruktiv videnskabsterori.

Diskursanalys och dekonstruktion

Det går att följa två spår inom den poststrukturalistiska forksningen , ett av dem är inriktat mot diskursanalys och tar sin utgångspunkt i Michel Foucaults arbeten, medan ett annat leder till dekonstruktion och tar sina utgångspunkter i Jaqcues Derrida. Inom pedagogisk forskning i Sverige kom man först att inspireras av Foucault. Kenneth Hultqvist och Kenneth Pettersson gav 1995 ut en bok med titeln Foucault : namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk problematik : texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik. Samma år publicerade Bosse Bergstedt en artikel om Foucault i antologin Livslångt lärande. Bosse Bergstedt disputerade 1998 på en avhandling med titeln Den livsupplysande texten. En läsning av N F S Grundtvigs pedagogiska texter. Med hjälp av dekonstruktion utvecklas i avhandlingen en läsart som problematiserar Grundtvigs pedagogiska tankar och sätter dem i relation till nutida teoretiska diskussioner inom litteraturvetenskap, psykoanalys, filosofi, och sociologi. Bosse Bergstedt har i sin senare forskning även använt sig av dekonstruktion när det gällt studier av unga vuxna inom folkbildning (2004) och inom interkulturell pedagogisk pedagogik (2006)

Forskningsläget

Idag är poststrukturalism ett tvärvetenskapligt teoribildning som är ett begrepp som används en rad teoretiker, filosofer, sociologer, samhällsteoretiker och litteraturforskare. Det finns fler exempel på det poststrukturalistiska inflytandet, ett sådant är att feministisk psykologi oh pedagogik utvecklades i socialkonstruktionistisk riktning. Den tendensen har varit särskilt stark i Storbritannien, Australien och Nya Zeeland, och på senare tid även i Norden. (Olsson, 2003)

Allt fler svenska och nordiska pedagoger har kommit att intressera sig för poststrukturalistiska perspektiv. Till dessa hör Hillevi Lenz Taguchi, vars forskning tar sin utgångspunkt i feministisk poststrukturell teori. I sin avhandling visar hon hur kvinnliga förskollärarna själva skapar kunskap tillsammans med barnen. Kvinnor blir kunskapsskapande subjekt, vilket annars ofta är förbehållet män. Avhandlingen visar att arbetet med pedagogisk dokumentation får frigörande effekter på både barn och pedagoger. I en senare bok In på bara benet synliggörs den feministiskt postsrukturella hållningen som en skillnad i förhållande till den dominerande synen på vetenskap och lärande, som ännu präglar förskolor, skolor, högskolor och universitet. I denn hållning ryms nya och andra sätt att tänka, med särskilt fokus på hur vi ser på det lärande subjektet, som alltid också är "könat".

De senaste året har det utkommit flera böcker som markerat betydelsen av ett poststrukturalistiskt perspektiv inom pedagogisk forskning. Bland dessa kan nämnas:Lars Løvlie och Kjetil Steinsholt (red), Pedagogikens mange ansikter, Carl-Anders Säfström, Skillnadens pedagogik, Anna Herbert och Bosse Bergstedt, Språk och kunskap.

Det har också kommit flera avhandlingar inom pedagogik som har ett tydligt poststrukturalistiskt perspektiv, bland dessa kan nämnas: Jenny Steinnes, Den andre SKOLEPORTEN - om institutionalisering av den pedagogiska handling, et møte med Jacques Derridas språkkritiske perspektiver. Inger Assarsson, Talet om en skola för alla : pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Hans Lorentz, Talet om det mångkulturella. Om utbildning och politik från 1975-2006.

Minst ett tjugotal doktorander skriver för närvarande på avhandlingar inom pedagogik som har ett poststrukturalistiskt perspektiv. Nätverket kommer att utgöra ett stöd för deras fortsatta forskarstudier.

(updated September 1, 2008)